Hemmajulen
Vart jag än gick idag, så kunde jag inte hjälpa att känna ett extremt obehag men samtidigt en tryggnad. Gatatorna har jag gått på tusentals gånger och jag vet var alla belysta vägar går. Lufsen och jag gick en kort långpromenad runt våra närmaste gator och ner mot min gamla skola och tillbaka mot elljusspåren. Usch, vad sjukt att vara tillbaka i samma lilla ort som jag i åtta år bott och gått i grundskolanskolan på. Julen var trots obehag underbar. Julgranen var uppdaterad och fräsch. Julmaten underbart god precis som andra år. Julklapparna över förväntan och att träffa mamma och pappa igen är så konstigt skönt. Då faller man tillbaka till sin 16åriga roll och man får skäll för att man lämnade skorna i dörröppningen och man väcks klockan nio för att det är onödigt att sova bort dagen. Precis som att bo hemma igen. Det är just nu jag uppskattar mina föräldrar så mycket. Det är just nu som jag vet att jag har vuxit upp. Att jag har mitt liv i mina händer och att det jag väljer att göra är för min skull, enbart.
Kommentarer
Trackback
