Åska och dunder

Idag, efter jobbet, nær jag kom hem. Regnade det som aldrig førr. Det var som en orkan. Det blåste och skræp på gatan var i samm højd som lægenheten. (Sju våningar upp!) Daniels Parasoll som væger 50kg + att det ær sækrat med linor, lyfte flera gånger från marken och rørde på sig hejvilt dær ute på ballkongen. Precis nær ovædret nærmar sig åker Daniel ivæg før att hæmta Åsa. Jag blev kvar sjælv. Ni som sæger att åska ær mysigt och vackert. Ni var inte sjælva nær det åskade då va? Och ni drack sækert choklad eller te och myste under en varm filt? Eller hur.
Jag satt inom hus sjælv och precis innan daniel gick sa han till mig. -Frida, Om du ser att parasollet ær på væg bort, spring ut och stæll dig på tyngden och håll i parasollet. Va? Va? Vad ær det før grej att sæga under ett åskovæder som inte ær ut av denna værld!?! Tyckte det var rætt kul sagt nu i efterhand. Men oj, vad jag blev skraj dær før ett øgonblick. 

Kommentarer

Kul att du hade något att säga!

Vad heter du?
Spara ditt namn!

Mail-adress:

Din egen bloggadress:

Kommentarer skrivs här:

Trackback


RSS 2.0